Stadgar

STADGAR för GUDMUNDRÅ VILTVÅRDSOMRÅDESFÖRENING

Viltvårdsområdesföreningen, nedan kallad föreningen, förvaltar

Gudmundrå Viltvårdsområde i Kramfors kommun i Västernorrlands län.

För viltvårdsområde gäller lag (2000:592) om viltvårdsområde. Området som tidigare var jaktvårdsområde, övergick till att bli viltvårdsområde då lagen om viltvårdsområde trädde i kraft den 1 januari 2001. Länsstyrelsen har genom beslut den 2018-03-21 fastställt 1-9 och 18-20 § i följande stadgar att i fortsättningen gälla för viltvårdsföreningen.

Viltvårdsområdets omfattning

Viltvårdsområdet består av de fastigheter och samfälligheter, som anges i länsstyrelsens beslut eller i bilaga till detta. Av en hos länsstyrelsen förvarad karta framgår viltvårdsområdets omfattning och gränser. Till fastigheterna och samfälligheterna hörande vattenområden ingår i viltvårdsområdet, om inte annat anges i länsstyrelsens beslut.

Har sedan viltvårsområdet bildats anslutning eller uteslutning skett av fastighet eller samfällighet framgår detta av fastighetsförteckningen, vilken genom föreningen hålls aktuell.

Viltvårdsområdets beståndstid

Viltvårdsområdet består till dess länsstyrelsen beslutar om föreningens upplösning. Sådant beslut får inte meddelas innan tre år har förflutit från det beslut om bildande av viltvårdsområdet vann laga kraft.

Definitioner

Områdesjakt; Jakt inom hela viltvårdsområdet oberoende av fastighetsgränser.

Gemensamhetsjakt: Jakt får inte bedrivas enskilt utan endast tillsammans med övriga jakträttshavare.

Fastighet; Med fastighet avses även del av fastighet.

1§ ÄNDAMÅL, MEDLEMSKAP 

Föreningens syfte är att främja viltvården genom en samordning av jakt och åtgärder till skydd och stöd för viltet.

Den som äger en fastighet som ingår i viltvårdsområdet är medlem i föreningen.

Sådan medlem kallas fastighetsägare.

Den som genom godkänd upplåtelse har rätt att under minst ett år jaga på en fastighet som ingår i viltvårdsområdet skall på begäran antas som medlem i föreningen under upplåtelsetiden om inte särskilda skäl föranleder annat.

2§ RÖSTRÄTT OCH BESLUT

A. Jaktstämma

Föreningsstämma – i fortsättningen benämnd jaktstämma – är föreningens högsta beslutande instans.

Medlemmarnas rätt att delta i beslut rörande föreningens angelägenheter utövas på jaktstämma.

I frågor rörande;

–        områdesjakt och gemensamhetsjakt – och eventuella beslut om avskjutningens omfattning och inriktning,

–        jakträttsbevis för områdesjakt och gemensamhetsjakt,

–        tillstånd för upplåtelse och överlåtelse av jakträtt,

–        fridlysning av fastighetsägares – som av ideella skäl motsätter sig jakt – fastighet,

–        avgifter som skall betalas för jakt inom viltvårdsområdet och för vilt som fälls,

har endast medlemmarna som är fastighetsägare rösträtt. I övriga frågor äger alla medlemmar rösträtt.

Rösträtt utövas personligen, genom ombud eller genom behörig företrädare. Varje medlem har en röst. På begäran av fastighetsägare skall röstetalet i fråga där endast fastighetsägare har rösträtt i stället beräknas efter fastigheternas i området areal varvid fastighetsägare har en röst för varje påbörjat 20-tal hektar. Ingen får rösta för mer än en femtedel av det på varje stämman företrädda röstetalet. Denna begränsning omfattar också fall då röstning görs med fullmakt från annan.

Som jaktstämmans beslut gäller den mening som erhållit det högsta röstetalet. Vid lika röstetal avgörs val genom lottning och i andra frågor gäller den mening som biträds av stämmans ordförande. Är denne ej röstberättigad avgörs frågan genom lottning.

Stämmans ordförande utses av fastighetsägare.

Medlem har yttrande- och förslagsrätt även i sådana frågor i vilka han inte har rösträtt.

B. Styrelse

För föreningen finns en styrelse.

Fastighetsägarna utser på jaktstämma ordförande och övriga ledamöter i styrelsen. Styrelseledamöter och suppleanter skall vara medlemmar i föreningen. Minst halva antalet ledamöter i styrelsen skall vara fastighetsägare eller ställföreträdare för fastighetsägare.

Styrelsen är beslutsför när fler än hälften av antalet styrelseledamöter är närvarande.

Som styrelsens beslut gäller den mening som erhållit flesta rösterna eller vid lika röstetal den mening som biträds av ordföranden.

3§ JAKTUTÖVNING

A. Jakt efter älg

Jakten efter älg bedrivs i form av en för de jaktberättigade gemensam angelägenhet, gemensamhetsjakt, eller som jakt inom egen sektion.

Gemensamhetsjakten skall organiseras och ledas av jaktledare som utses av jaktstämma eller på jaktstämmans uppdrag av styrelsen.

För jaktledare skall finnas av jaktstämman fastställd instruktion. Deltagare i gemensamhetsjakt är skyldig att följa jaktledarens anvisningar.

Jaktstämma beslutar om villkoren för deltagande i jakten, avskjutningens omfattning och inriktning, tid och sätt för jaktutövningen samt grunderna för fördelning av jaktbyte.

Jaktberättigade, som ensamma eller tillsammans har jakträtt på område om minst 2000 hektar som är lämpligt att utgöra egen sektion kan förbehålla sig älgjakten därpå om detta inte är olämpligt från viltvårdssynpunkt. Jaktstämman beslutar om sådan sektionsindelning. De som har rätt till jakt inom egen sektion utser själv jaktledare, beslutar om tid och sätt för jaktutövningen samt beslutar om grunderna för fördelning av jaktbyte. I övrigt beslutar jaktstämma.

B. Jakt efter annat vilt än älg, björn, järv, varg, lo och vildsvin (övrig jakt).

Jakten bedrivs av envar jaktberättigad inom hela viltvårdsområdet – områdesjakt.*

Jaktstämma beslutar om avskjutningens omfattning och inriktning.

*När det gäller områdesjakt efter björn, järv, varg, lo och vildsvin får jaktstämma besluta om sådan jakt om det om det uppenbart behövs för att begränsa skador av sådant vilt.

C. Jakt efter björn, järv, varg, lo och vildsvin

Jakten bedrivs av envar jaktberättigad på det område där han har jaktutövningsrätt. Jaktberättigade har dock rätt att sammansluta sina marker för gemensam jaktutövning.

Trots det som gäller enligt första stycket kan jaktstämma, om det uppenbart behövs för att begränsa skador, för enskilt jaktår eller del därav besluta om att jakten efter björn, järv, varg, lo eller vildsvin skall bedrivas som områdesjakt inom hela viltvårdsområdet och i sådant fall även att den skall bedrivas tillsammans med andra jaktberättigade (gemensamhetsjakt) inom hela området eller inom egen sektion.

Jaktstämma beslutar i sådant fall även om villkoren för deltagande i jakten, krav på innehav av särskilt jakträttsbevis, avskjutningens omfattning och inriktning, tid och sätt för jaktutövningen samt grunderna för fördelning av jaktbyte.

Om jakten avses bedrivas som gemensamhetsjakt skall den organiseras och ledas av jaktledare och jaktstämma beslutar om hur och vem jaktledare utses samt om instruktion för jaktledare.

4§ JAKTRÄTTSBEVIS OCH JAKTGÄSTBEVIS

För jakt inom viltvårdsområdet som bedrivs som områdesjakt och/eller gemensamhetsjakt erfordras jakträttsbevis eller jaktgästbevis i den utsträckning som anges i denna paragraf.

Bevis utfärdas av den som stämma eller styrelsen utser.

Allt efter sin i viltvårdsområdet ingående areal är varje jakträttshavare berättigad att lösa ett för jakt efter älg gällande jakträttsbevis för varje påbörjat hundratal (100) hektar och/eller ett för övrig jakt gällande jakträttsbevis för varje påbörjat femtiotal (50) hektar.

Den som har jakträtt genom avtal skall för varje jakträttsbevis disponera jakt på minst det antal hektar som anges i tredje stycket (100 resp 50 ha).

Jaktberättigad kan, i den utsträckning och på de villkor jaktstämma beslutar, erhålla särskilt jakträttsbevis avseende jakt efter viss eller vissa viltarter eller jakt under viss tid.

Jaktgästbevis får lösas på de villkor och i den omfattning jaktstämma beslutar. Jaktstämma kan även besluta om särskilda villkor för jakt på grund av jaktgästbevis.

Där två eller flera samfällt är ägare av fastighet bör jakträttsbevis utställas på delägarna gemensamt men sådant bevis gäller endast för en delägare i sänder.

Ägs fastighet av dödsbo, bör jakträttsbevis utställas på dödsboet. Sådant bevis gäller endast för en dödsbodelägare i sänder.

Ägs fastighet av bolag, förening eller annan juridisk person än dödsbo, bör jakträttsbevis utställas på fysisk person i enlighet med anmälan till styrelsen.

Jaktstämma kan på ansökan besluta om utfärdande av extra jakträttsbevis i det fall där samäganderätts-, dödsboförhållanden eller andra särskilda förhållanden motiverar detta.

5§ AVVISNING OCH AVSTÄNGNING FRÅN GEMENSAMHETSJAKT

Jaktledare har rätt att med omedelbar verkan från fortsatt deltagande i gemensamhetsjakt, avvisa den som;

1. Bryter mot av jaktstämma fastställda regler för jaktutövningen,

2. inte följer jaktledarens anvisningar för jakten,

3. handskas vårdslöst med skjutvapen,

4. är onykter.

Jaktledare skall snarast anmäla en avvisning till styrelsen. Styrelsen kan besluta att från jakt avstänga en medlem eller en jakträttshavare som bryter mot jaktstämmans beslut om avskjutningens omfattning och inriktning, jagar på mark som fridlysts eller jagar utan jakträttsbevis. Avstängning får ske för en tid av längst ett år. Före sådant beslut skall den berörde beredas tillfälle att yttra sig.

6§ AVGIFTER

Jaktstämma fastställer avgifter för jakträttsbevis och jaktgästbevis. Avgiften får inte bestämmas till olika belopp för jakträttsbevis av samma slag.

För särskilt jakträttsbevis får dock avgifterna fastställas till olika belopp allt efter den jaktutövningsrätt som beviset medger.

Avgifternas storlek skall anpassas till och utnyttjas för föreningens verksamhet.

7§ UPPLÅTELSE OCH ÖVERLÅTELSE

Jakträtt och jaktutövningsrätt kan upplåtas eller överlåtas genom;

1. Avtal om upplåtelse av jakträtt eller av jaktutövningsrätt.
2. Överlåtelse av jakträttsbevis.
3. Inbjudan av jaktgäst

A. Avtal om upplåtelse av jakträtt mm.

Avtal om upplåtelse av jakträtt skall upprättas skriftligen. Upplåtelsen skall för att berättiga till jakt inom viltvårdsområdet godkännas av jaktstämma. Godkännande får vägras endast om den till vilken jakträtt upplåtits inte förfogar över mark inom viltvårdsområdet av sådan storlek som anges i 4§ eller om upplåtelsen annars kan anses olämplig med hänsyn till viltvården eller på annat sätt är till avsevärd olägenhet för medlemmarna.

B. Överlåtelse av jakträttsbevis

Överlåtelse av jakträttsbevis får ske, till annan fastighetsägare som löst eget bevis, till fastighetsägarens make, föräldrar, syskon, barn, barnbarn och deras makar (samboende) eller till någon som hör till överlåtarens hushåll eller har fast anställning hos fastighetsägaren. Sådan överlåtelse skall anmälas till styrelsen.

Fastighetsägare får överlåta jakträttsbevis till föreningen. Sådant bevis kan av föreningen vidareöverlåtas.

Vid överlåtelse skall på jakträttsbeviset antecknas namnet på den till vilket beviset överlåtits samt den tid överlåtelsen omfattar. Överlåtelsen är inte giltig utan sådan anteckning, som skall vara undertecknad av fastighetsägaren.

 C. Inbjudan av jaktgäst

Jaktgäst får inbjudas enligt av jaktstämman beslutade regler. Rätten att lösa jaktgästbevis får överlåtas till föreningen. Sådant bevis kan av föreningen vidareöverlåtas.

8§ SÄRSKILD FRIDLYSNING

På begäran av fastighetsägare som av ideella skäl motsätter sig jakt skall hans fastighet undantas från områdesjakt och gemensamhetsjakt så länge jakt inte utövas av fastighetsägaren själv eller av någon till vilken han upplåtit sin rätt. Ansökan om fastighets fridlysning skall ske hos styrelsen. Fråga om fridlysning prövas av jaktstämma.

9§ ÅTGÄRDER FÖR VILTVÅRD

Fastighetsägare är skyldig att tåla åtgärder som behövs för viltvården vidtas på hans fastighet om det inte medför inskränkningar i hans rätt att jaga eller på annat sätt nyttja en fastighet inom viltvårdsområdet.

10§ VILTSTATISTIK

Den som jagat inom området, löst eller övertagit jakträttsbevis eller jaktgästbevis är skyldig att årligen, före dag som styrelsen bestämmer själv eller genom sin jaktvärd, till styrelsen lämna skriftlig uppgift på det antal vilt av varje slag han fällt eller fångat inom viltvårdsområdet under den tid beviset omfattar.

11§ ORDINARIE JAKTSTÄMMA

Ordinarie jaktstämma hålls årligen på tid och plats som styrelsen bestämmer, dock senast den 31 augusti.

Vid denna stämma skall följande ärenden behandlas:

1. Val av ordförande för stämman
2. Anmälan om protokollförare
3. Val av två justeringsmän
4. Fråga om stämman utlyst i behörig ordning
5. Fastställande av röstlängd
6. Styrelsens och revisorernas berättelser och fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
7. Fråga om användning av eventuellt överskott från föregående räkenskapsår
8. Styrelsens förslag till utgifts- och inkomststat
9. Fastställande av regler för jaktutövning och viltvård samt instruktioner för jaktledare
10. Fastställande av avgifter för jakträttsbevis, jaktgästbevis
11. Framställningar från styrelsen och motioner från medlemmarna
12. Frågor om föreningens tillstånd för upplåtelse och överlåtelse av jakträtt inom viltvårdsområdet.
13. Antagande av medlemmar
14. Val av ordförande i styrelsen
15. Val av övriga styrelseledamöter jämte suppleanter
16. Val av revisorer jämte suppleanter
17. Val av personer som skall utfärda jakträtts- och jaktgästbevis
18. Bestämmande av sättet för delgivning av jaktstämma och styrelsens beslut samt för kallelse till jaktstämma
19. Val av valberedning
20. Övriga frågor

12§ EXTRA JAKTSTÄMMA

Extra jaktstämma skall hållas då styrelsen finner anledning därtill eller då det begärts av mer än en femtedel av fastighetsägarna, eller då de fastighetsägare som äger mer än en femtedel av viltvårdsområdets areal uttalar sig härför. Vid extra stämma får beslut fattas endast i de ärenden som angetts i kallelsen.

13§ KALLELSE TILL JAKTSTÄMMA

Kallelse till jaktstämma skall ske senast åtta dagar före stämman.

14§ MOTIONER

Medlemmar kan genom motion väcka förslag rörande föreningens verksamhet.

Motion skall vara styrelsen tillhanda senast under juni månad.

15§ STYRELSEN

Styrelsen skall ha sitt säte i Kramfors och skall bestå av ordförande samt sju ledamöter och två suppleanter.

Styrelseledamöter och suppleanter utses för två år i sänder, ordföranden för ett år.

16§ STYRELSENS ÅLIGGANDEN

Styrelsen företräder föreningen, ansvarar för dess tillgångar, förvaltar dess angelägenheter och verkställer jaktstämmans beslut.

Det åligger styrelsen;

1. att föra noggranna räkenskaper
2. att hålla fastighets- och medlemsförteckning aktuell och före varje jaktstämma upprätta röstlängd.

(Kommentar

Ändring av äganderätten till eller omfattningen av en i viltvårdsområdet ingående fastighet skall av ägaren anmälas till styrelsen, som har att införa sådan ändring i fastighetsförteckningen. Detsamma gäller om ansluten fastighet erhåller ändrad fastighetsbeteckning.)

1. Att till jaktstämma inkomma med förslag till viltvårdsåtgärder och förslag till regler för jaktutövningen under jaktåret, vilka regler bör avse;
   1. avskjutningens omfattning och inriktning med hänsyn till vilttillgång och viltskador,
   2. avgifter för jakträttsbevis och jaktgästbevis
   3. avgifter för visst slag av vilt som fälls,
   4. underlättande av annan jakt under den tid älgjakt bedrivs,
   5. samt former för gemensamhetsjakt och krav på skjutprov.
2. att genom den som stämman därtill utser, utfärda och utlämna jakträttsbevis och jaktgästbevis,
3. att i förekommande fall tillse att licensansökningar o. dyl. inges till vederbörande myndighet,
4. att ansvara för genomförandet av beslutade viltvårdsinsatser, genomföra jaktbevakning samt hålla viltvårdsområdets gränser markerade,
5. a) att medverka till frivilliga byten av jakträtt och arrendering i samordnade syfte
   b) att avge förslag i frågor som avser överlåtelse av jakträttsbevis och jaktgästbevis till föreningen och om villkoren vid vidareöverlåtelse.

17§ RÄKENSKAPSPERIOD, REVISION

Föreningens räkenskaper omfattar tiden 1 juli – 30 juni.

För granskning av styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper utses årligen en eller två revisorer och en eller två suppleanter.

Räkenskaperna skall vara avlämnade till revision (revisorerna) senast en månad efter räkenskapsårets utgång och av revisionen avslutad före närmast följande ordinarie jaktstämma.

18§ ÖVERKLAGANDE AV BESLUT

Beslut av jaktstämma eller styrelse kan i den ordning och omfattning som följer av lag om viltvårdsområden överklagas hos länsstyrelsen av den vars rätt berörs av beslutet, om beslutet gått denne emot.

19§ ÄNDRING AV STADGAR

Beslut om ändring av stadgar fattas på jaktstämma. Beslutet är giltigt endast om det har fattats på två på varandra följande stämmor och inte bestrids av mer än en femtedel av fastighetsägarna eller av de fastighetsägare som äger mer än en femtedel av viltvårdsområdets areal och, om beslutet avser 1-9 och 18-20 §§, fastställts av länsstyrelsen.

Beslut om ändring av stadgar är giltigt endast om ändringsförslaget funnits med i kallelsen till stämman.

20§ UPPLÖSNING AV FÖRENINGEN

Upplösning av föreningen kan ske på sätt som anges i lagen om viltvårdsområden.